Förr präglades Hovet av ljusa hagmarker och stora träd. Allt växte igen under senare delen av 1900-talet. Nu återföds det öppna landskapet i Hovets naturreservat.
Odlingsrösen, stenmurar och stora träd med vida kronor. Tidigare var Hovet en ljus och leende glänta i ett annars mörkt och slutet Tiveden.
Hovet formades i mångt och mycket av Johan Stråle, ägare till gården och markerna i slutet av 1600- och början av 1700-talet.
Mäktiga bokar och ekar
Johan Stråle lät under sin tid uppföra en herrgård, anlägga en fruktträdgård och mycket annat. Det var förmodligen också Stråle som lät plantera bok. Bokar som idag är mäktiga till både ålder och omfång. Precis som ekarna, som breder ut sina vida kronor. Men de stora träden gick en svår tid tillmötes under senare delen av 1900-talet, då åkrar och beten övergavs och markerna växte igen.
I döden föds livet
I områdets nordvästra hörn finns också grov hassel och död ved. De döda träden blir hem för mängder av insekter och svampar, som hasselticka, korallticka och kantarellmussling. De levande gamla träden lockar till sig lavar och mossor.
Gallring och bete
Med Hovets naturreservat vill vi återställa och utveckla en hagmark med grova ädellövträd. Vi vill också bevara lundmiljöerna med allt liv, och lika varsamt spara spåren från förr i marker och byggnader.
För att klara arbetet krävs både gallring och bete. Det kan alltså förekomma arbete i området, och du kan räkna med att möta betande djur.
